Djurhållning och lantbruk

Eftersom lantbruk räknas som miljöfarlig verksamhet är det viktigt att du som har lantbruk känner till vilka regler som gäller.

Kommunen utför regelbunden tillsyn hos lantbruk och hästgårdar. Beroende på storleken kan du behöva söka tillstånd eller göra en anmälan för att få starta en lantbruksverksamhet.

Djurhållning

Tillstånd för djurhållning

Tillståndspliktiga lantbruk kallas för B-verksamheter. Det är större lantbruk med fler än:

• 400 djurenheter av nötkreatur, hästar eller minkar,
• 40 000 platser för fjäderfän,
• 2 000 platser för växande grisar som är tyngre än 30 kilo och avsedda för produktion, eller
• fler än 750 platser för suggor och betäckta gyltor.

För att få starta en B-verksamhet måste du ha tillstånd enligt miljöbalken. Tillstånd söks hos Länsstyrelsen i Kalmar län.

Samhällsbyggnadsförvaltningens avdelning för bygg och miljö är tillsynsmyndighet och gör tillsynsbesök även på dessa lantbruksverksamheter.

Anmälan för djurhållning

Anmälningspliktiga lantbruk kallas C-verksamheter. Ett lantbruk är anmälningspliktigt om djurhållningen är stadigvarande och har fler än 100 djurenheter, men inte är tillståndspliktigt.
Enligt miljöbalken måste alla C-verksamheter lämna in en anmälan till kommunen innan de får starta.

Så här anmäler du

Du gör en anmälan genom att fylla i blanketten ”Anmälan om anläggning för djurhållning med fler än 100 djurenheter”. Anmälan ska skickas in senast sex veckor innan du utökar eller påbörjar verksamheten.

Avgift

För handläggningen av anmälan om miljöfarlig verksamhet tas en timavgift enligt gällande taxa som justeras årligen.

Mindre lantbruk behöver varken tillstånd eller anmälan

Lantbruk som har färre än 100 djurenheter kallas för U-verksamheter. För att få starta en sådan verksamhet behöver du varken tillstånd eller anmälan. Däremot har du samma skyldighet att följa miljöbalken, samt de förordningar och föreskrifter som berör verksamheten. Likaså omfattas du av tillsynsplikt.

Vad är en djurenhet?

En djurenhet avser:

• 1 mjölkko eller sinko, inklusive kalv upp till en månads ålder,
• 6 kalvar från en månad upp till sex månaders ålder,
• 3 övriga nötdjur, sex månader eller äldre,
• 3 suggor eller betäckta gyltor, inklusive smågrisar upp till tolv veckors ålder,
• 10 slaktsvin, obetäckta gyltor eller avelsgaltar, tolv veckor eller äldre,
• 1 häst, inklusive föl upp till sex månaders ålder,
• 10 minkhonor för avel, inklusive valpar upp till åtta månaders ålder och avelshannar,
• 100 kaniner,
• 100 värphöns eller kycklingmödrar, sexton veckor eller äldre,
• 200 unghöns upp till sexton veckors ålder,
• 200 slaktkycklingar,
• 100 kalkoner, gäss eller ankor, inklusive kycklingar och ungar upp till en veckas ålder,
• 15 strutsfåglar av arterna struts, emu eller nandu, inklusive kycklingar upp till en veckas ålder,
• 10 får eller getter, sex månader eller äldre,
• 40 lamm eller killingar upp till sex månaders ålder, eller
• i fråga om andra djurarter – det antal djur som har en årlig sammanlagd utsöndring motsvarande 100 kilo kväve eller 13 kilo fosfor i färsk träck eller urin. Vid denna beräkning av antalet djur ska du välja det alternativ av kväve eller fosfor som ger det lägsta antalet djur.

Om verksamheten upphör

Om du avslutar din verksamhet eller ändrar verksamhetsutövare ska du anmäla detta till kommunen.

Tillsyn av lantbruk

Kommunen utför föranmäld och oanmäld tillsyn och omfattar de delar inom lantbruket som har störst inverkan på miljön. Ett tillsynsbesök innebär både att inspektören gör en rundvandring, samt kontrollerar dokumentation för att titta på hur du uppfyller miljökraven. Några av de delar som kontrolleras är hur kemikalier och växtskyddsmedel hanteras och förvaras. Vi kontrollerar också hur gödsel lagras och sprids, hur avfallet hanteras och din egenkontroll.

Egenkontroll

Miljöbalken lägger ett stort ansvar på dig som verksamhetsutövare att se till att verksamheten inte skadar miljö eller hälsa. Egenkontroll är ett förebyggande arbete där du ska planera och ha kontroll över din verksamhet.

Det är du som verksamhetsutövare som ska visa att du arbetar för att minska miljöpåverkan från din verksamhet och att du har tillräcklig kunskap för att uppfylla miljöbalkens krav.
Kravet på egenkontroll gäller alla verksamheter. Däremot är det bara B- och C-verksamheter som har krav på ett dokumenterat kontrollprogram.

Lantbrukarnas Riksförbunds ”Miljöhusesyn” är ett verktyg som du kan använda för att kontrollera att du uppfyller aktuella lagkrav.

Avgift

Du som verksamhetsutövare betalar en avgift för tillsynen. I Alvesta kommun betalar verksamheter med fler än 30 djurenheter årsavgift, medan mindre verksamheter med färre än 30 djurenheter betalar en timavgift.

Djurskyddskontroll

Länsstyrelsen gör djurskyddskontroller. De arbetar både med förebyggande kontroller av hur djur hos privatpersoner och lantbruk har det. De jobbar också med uppföljning av anmälningar om misstänkta djurskyddsbrott. Om du misstänker att djur blir vanvårdade och far illa ska du kontakta länsstyrelsen.

Hantering av döda djur

Döda lantbruksdjur ska skickas till en godkänd och registrerad anläggning för förbränning. De får inte grävas ner i marken, eftersom de kan sprida smittsamma sjukdomar och förorena grundvattnet.

Det gäller även slaktavfall och andra delar av det döda djuret. Svensk Lantbrukstjänst är det enda riksomfattande företaget som har insamling av kadaver.

Djurkropparna ska förvaras på ett sådant sätt att de inte utgör en smittrisk, bland annat genom att förhindra vilda djur från att komma åt dem. De ska också förvaras åtskilt från levande djur på lantbruket.

Det är Jordbruksverket som godkänner anläggningar och ansvarar för regelverket kring hur döda lantbruksdjur ska hanteras.

Tillstånd behövs för att begrava häst

Om du vill begrava en häst ska du ansöka om tillstånd för nedgrävning hos samhällsbyggnadsförvaltningen innan hästen avlivas. Efter att platsen har godkänts får du anvisningar för hur nedgrävningen ska gå till.

För handläggningen tas en timavgift ut enligt gällande taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalkens område.

Nedgrävning av sällskapsdjur

Nedgrävning av sällskapsdjur är tillåtet och kräver ingen ansökan. Nedanstående anvisningar måste dock följas.

Nedgrävning ska ske på sådant djup att tama och vilda djur inte kan gräva upp kroppen. Detta innebär att djurkroppen bör placeras cirka en meter under markytan.

Avståndet från botten av graven till högsta grundvattennivå under året bör vara minst en meter.
Kroppen bör inte grävas ner nära din egen eller grannarnas vattentäkt. Säkerhetsavstånd på mellan 10 och 50 meter beroende på djur bör uppfyllas. Kroppen bör även placeras nedströms eventuell vattentäkt.
Kroppen bör inte grävas ner nära sjö eller vattendrag. Säkerhetsavstånd på mellan 10 och 50 meter bör uppfyllas.

Vid osäkerhet, kontakta gärna samhällsbyggnadsförvaltningen för diskussion om lämplig plats.

Det finns ingen kommunal begravningsplats för sällskapsdjur i Alvesta kommun. Minnesplats för sällskapsdjur finns i Växjö kommun.

Vilda djur

Vilda djur får lämnas kvar ute i naturen, förutsatt att du inte misstänker att djuret är infekterat med sjukdom som kan överföras till människor eller djur.

Då får du inte lämna kvar djur utan då ställs krav på kadaverhämtning. I dessa fall bör du först kontakta Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, eftersom de kan vilja ha hela eller delar av djuret för vidare undersökningar.

Slaktbiprodukter från vilda djur som uppstår på slakteri eller vilthanteringsanläggning måste omhändertas på samma sätt som slaktbiprodukter från till exempel nöt och gris.

Övriga slaktbiprodukter som uppstår vid bland annat jakt för eget eller jaktlagets bruk kan lämnas kvar i skogen. Du bör dock ta hänsyn till bland annat vattendrag och bostäder när du lägger ut det.

Gödselhantering

Gödsel ska lagras och spridas på ett sådant sätt att läckage och oönskad spridning till omgivningen inte sker. Alvesta kommun ligger utanför nitratkänsligt område.

Lagring av gödsel

Vid djurhållning som omfattar mellan 10-100 djurenheter ska du kunna lagra gödseln under minst sex månader. Jordbruksföretag med fler än 100 djurenheter ska kunna lagra uppkommen gödsel under minst åtta månader för nötkreatur, hästar, får och getter, eller minst tio månader vid annan djurhållning.

Alla verksamheter ska lagra gödseln i täta utrymmen så att läckage till omgivningen inte kan ske.
Urin- och flytgödselbrunnar ska ha täckning och påfyllning ska även det ske under täckning.

Lagring av stallgödsel i stuka direkt på mark bör bara ske i undantagsfall och får bara ske efter samråd med kommunen. Stukalagring ersätter inte kravet på lagringskapacitet.

Spridning av gödsel

Du som driver en lantbruksverksamhet med djurhållning måste även ha tillgång till tillräcklig spridningsareal för uppkommen gödsel.

Stallgödsel eller andra organiska gödselmedel får som ett medeltal under en femårsperiod inte tillföras i större mängd än vad som motsvarar 22 kilo totalfosfor per hektar spridningsareal och år.

Spridning ska ske vid tillåten tidpunkt och vid passande väder. Det är viktigt att du tar tillräckliga skyddsavstånd till vattendrag, diken, vattentäkter och brunnar. Du måste även ta hänsyn till kringboende så att de inte störs av lukten.

Dispens för gödselspridning

Verksamheten ska ha tillräcklig kapacitet för att lagra gödsel under den tid det är förbjudet att sprida gödsel. Under perioden 1 december-28 februari får du sprida gödsel om du brukar ner gödseln minst tio centimeter djupt inom tolv timmar från spridningstillfället.

Om det inte är möjligt måste du i god tid söka dispens hos samhällsbyggnadsförvaltningen.
Dispens kan bara beviljas om något speciellt har hänt i din verksamhet som du varken kunnat förutse eller påverka. Normala variationer i väder är normalt sett inte tillräckliga skäl för att få dispens.

Så ansöker du om dispens

Du ansöker om dispens genom att fylla i blanketten ”Ansökan om dispens för spridning av stallgödsel”.

Avgift

För handläggningen tas en timavgift ut enligt gällande taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalkens område.

Spridning av gödsel inom detaljplanelagt område

Om du avser att sprida gödsel eller slam inom eller närmare än 300 meter från område med detaljplan ska du anmäla det till samhällsbyggnadsförvaltningen innan spridning.

Om du levererar eller tar emot gödsel

Om du inte har tillräcklig spridningsareal kan du leverera gödsel till ett annat lantbruk. I sådana fall måste du anteckna:

• mängden stallgödsel som du har levererat,
• vilket djurslag och antal djur som gödseln kommer ifrån, alternativt
• mängden totalfosfor gödseln innehåller, samt
• datum för leverans, samt vem du har levererat gödseln till.

Anteckningarna ska du spara i minst sex år. Kravet om dokumentation för levererad gödsel gäller inte för jordbruksföretag med högst tio djurenheter i genomsnitt per år.

Du som tar emot stallgödsel från ett annat lantbruk måste också föra anteckningar. Du ska anteckna:

• gödselslag,
• mängd som du har tagit emot,
• mängd totalfosfor som gödseln motsvarar (eller djurslag och antal djur),
• datum för mottagandet, samt
• vem gödseln kommer ifrån.

Även dessa anteckningar ska du spara i minst sex år.

Kemiska växtskyddsmedel

Det finns särskilda regler kring hur du ska använda och förvara kemiska växtskyddsmedel. Du behöver bland annat:

• Dokumentera din användning av växtskyddsmedel i en sprutjournal.
• Ha utbildningsbevis och godkänd utrustning för besprutning.
• Förvara kemikalier och utrustning på ett säkert sätt.
• Följa regler för skyddsavstånd till dricksvattenbrunnar och vattendrag.

Om du vill använda växtskyddsmedel i ett vattenskyddsområde behöver du ansöka om tillstånd.

Uppodling av annan mark än jordbruksmark

Att göra åkermark av skogsmark eller betesmark är ett betydande ingrepp och utgör därför en anmälningspliktig verksamhet.

Om du ska uppodla annan mark än jordbruksmark för produktion av foder, livsmedel eller liknande, behöver du lämna in en anmälan senast sex veckor innan arbetet planeras att påbörjas. Om flera områden ska uppodlas krävs en anmälan för respektive område.

För handläggningen tas en timavgift ut enligt gällande taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalkens område.

Regler och tillstånd för lantbruk inom vattenskyddsområde

För lantbruk inom vattenskyddsområde gäller särskilda regler. Vattenskyddsområden finns för att skydda vattenförekomster som är viktiga för dricksvattenförsörjningen. Reglerna ser olika ut i olika vattenskyddsområden.

Ansök om tillstånd

Om du vill sprida växtskyddsmedel i ett vattenskyddsområde ska tillstånd sökas hos samhällsbyggnadsförvaltningen. En komplett ansökan går snabbare att handlägga. Var noga med att bifoga:

• Karta där du har markerat aktuell spridningsareal och skyddsvärda objekt som finns på eller i anslutning till åkerarealen.
• Sammanställning av de växtskyddsmedel som ansökan gäller.
• Resultat från simuleringskörning med MACRO-DB för varje växtskyddsmedel som ansökan gäller.
• Kopia på protokoll från utförd funktionskontroll av lantbrukssprutan.
• Jordbruksverkets godkännande av spridningsutrustningen.

Kontakta gärna kommunen i ett tidigt skede för att få råd och vägledning. Kommunen tar ut en avgift för att behandla din ansökan.

Taxor och avgifter

Samtliga taxor och avgifter hittar du i vår författningssamling.