Alla hushåll är skyldiga att sortera ut matavfall. Matavfall ska sorteras i en grön avfallspåse. Alvesta Renhållnings AB ansvarar sedan för att hämta upp och ta hand om allt matavfall.
Egen kompostering av matavfall
Om du själv vill kompostera ditt matavfall måste du göra en anmälan till samhällsbyggnadsförvaltningen.
Krav på kompost för matavfall
- Komposten ska vara så tät att råttor, möss och flugor inte kan komma in i den.
- Hål och springor får inte vara större än 5 mm.
- Komposten ska vara ventilerad.
- Komposten ska vara sluten, stabil och tillverkad av beständigt material.
Om behållaren är isolerad går nedbrytningen fortare. Vid oisolerad behållare avtas processen vintertid och en större volym på komposten krävs.
Vad kan du kompostera med tillståndet?
- Frukt- och grönsaksrester
- Mjöl, ris och pasta
- Fisk och kött
- Kaffe- och tesump
- Hushållspapper och servetter
- Ägg och äggskal
Vad kan komposteras utan tillstånd?
- Gräsklipp
- Löv
- Kvistar och bark
- Ogräs
- Övrigt finfördelat trädgårdsavfall
- fallfrukt
- Små mängder aska
Detta hör inte hemma i en kompost
- Snus och cigarettfimpar
- Kattsand och hundbajs
- Dammsugarpåsar
- Tuggummi
- Aska och kalk
- Papper som är glatt (vaxat, plastat)
- Textilier
- Invasiva växter samt sjuka grenar och växter
Så lyckas du med din kompost
För att komposten ska må bra måste den skötas på rätt sätt. Felaktig skötsel leder till att komposten protesterar genom dålig lukt och långsam nedbrytning.
Luft
Det är viktigt att syre kan tränga in i komposten. Materialet komposteras fortare om du rör om i komposten med jämna mellanrum. Finfördela materialet i mindre delar innan du lägger det i komposten. Varva gärna med luftigt grövre material som små kvistar.
Vatten
Om komposten torkar avstannar förmultningen och för mycket vatten leder till syrebrist och förruttnelse. Vanligtvis behöver inte komposten vattnas eftersom tillfört material innehåller vatten. En väl fungerande kompost ska kännas som en urkramad tvättsvamp.
Strömaterial
Strömaterial suger åt sig vattnet som bildas i komposten och förbättrar luftigheten. Ströet motverkar även flugor och dålig lukt. En noggrann täckning är särskilt viktig då man komposterar köksavfall. Strömaterialet ska vara torrt, t.ex. sågspån, torv eller torra löv. En riktlinje för ströanvändande är en del strö till tre delar avfall.
Värme
En fungerande kompost blir varm. I en vanlig trädgårdskompost eller oisolerad kallkompost bli det sällan mer än ca 40 grader, i en isolerad varmkompost kan det bli över 60 grader varmt. Om du vill kolla att komposteringen är ordentligt igång, kan du sticka in en käpp mitt i komposten. Ta ut käppen efter några minuter. Känns den varm, är allt bra.
Problem med komposten?
Här hittar du tänkbara orsaker och lösningar på dem.
| Problem | Orsak | Lösning |
|---|---|---|
| Dålig lukt | För blött/kompakt, för lite syre (luktar då ruttet) eller för mycket kväve (luktar då ammoniak). | Tillsätt strö och rör om ordentligt några dagar i följd |
| För mycket lakvatten | För lite strömaterial. | Tillsätt strö och blanda om. |
| Flugor/ fluglarver | Matrester på kanterna, låg temperatur eller dålig täckning. | Håll rent runt behållaren. Blanda om materialet så att processen blir effektivare. Täck ytan ordentligt med strö. |
| Myror | För torrt i komposten och alltså dålig process. | Vattna komposten eller lägg i blötare matrester och rör om ordentligt. |
| Inget händer i behållaren. | För lite syre, kväve eller för torrt. | Fyll på med matrester och ev. strö mer regelbundet/ oftare och blanda om till komposteringen kommit igång igen. Kan även lägga i halvkomposterat material från annan kompost |