Radon från marken
Den största mängden radon kommer från marken, där vissa bergarter kan innehålla relativt höga halter av radium. Den luft som finns i jorden har alltid en hög radonhalt. Mängden radon som kommer in i huset beror på hur mycket marken släpper igenom och hur tät husgrunden är. Lufttrycket är ofta lägre inomhus än utomhus och radon kan därför sugas in i hus från marken. Hus som är byggda på rullstensåsar kan vara särskilt utsatta eftersom marken släpper igenom mycket luft. Radon från marken skyddar man sig ifrån bland annat med ökad ventilation i husgrunden.
Kartering av markradon
I Alvesta kommun har det gjorts en heltäckande kartering för att ta reda på förekomsten av markradon. Den har resulterat i en klassificering där kommunens yta har delats in i områden med hög-, normal- och lågriskområden för markradon.
Större delen av kommunens yta bedöms som normalriskområde. Den sydligaste delen av kommunen samt spridda områden i kommunens västra och nordvästra kant klassas dock som högriskområden.
Det har också gjorts en kartläggning av områden där det finns en ökad risk för höga halter radon i berggrundens vatten. Det handlar då främst om områden med smala sprickzoner i berggrunden som framförallt löper i nord-sydlig riktning genom kommunen.
Radon från byggnadsmaterial
Radon från byggnadsmaterial finns främst i hus byggda av blåbetong. Blåbetong har mest använts som mellanväggar, men även som bjälklag och bjälklagsfyllning i hus byggda mellan 1929-1975. I dessa hus kan det vara särskilt viktigt att mäta radonhalten. Genom att öka luftombytet i huset kan man drastiskt få ned radonhalten som kommer från blåbetong.
Radon från vatten
Grundvattnet i en del områden har höga halter av radon. Djupborrade vattenbrunnar i berg kan då ge radon i dricksvattnet. Det är främst inandning av vattendroppar vid duschning och liknande som kan vara hälsofarligt. En hög radonhalt i vattnet kan ofta även ge en högre radonhalt i inomhusluften. Man kan minska radonhalten i vattnet genom att lufta vattnet med en så kallad radonavskiljare. Om du har en enskild brunn bör du regelbundet analysera ditt vatten för att se om det finns radon.
Mätning av radonhalten
Du som bor i hus bör mäta radonhalten regelbundet, gärna var tionde år eller vid större förändringar av bostaden. Om du bor i flerbostadshus är det fastighetsägaren som ansvarar för att kontrollera radonhalten.
Enklast att mäta radon i inomhusluft är genom att placera ut mätdosor i bostaden. Du ska mäta i minst två rum, med en dosa i vardera rum. Placera minst en dosa på varje bostadsplan. Mätningen ska ske under minst två månader och göras under eldningssäsongen, det vill säga från 1 oktober till 30 april.
Beställning av mätdosor kan göras genom att kontakta något av de laboratorier som är ackrediterade för mätning av radon i inomhusluften.
Korttidsmätning
Om du behöver en mätning snabbt, till exempel om du ska sälja eller köpa ett hus, finns en så kallad rådgivande korttidsmätning. Den kan ta mellan två och tio dygn och utförs på liknande sätt som en långtidsmätning. En korttidsmätning är dock inte lika tillförlitlig som en långtidsmätning.
Rikt- och gränsvärden för radon
Enligt Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd ska halter över 200 Bq/m³ radongas betraktas som en olägenhet för människors hälsa.
Dricksvatten betecknas som otjänligt vid radonhalter över 1000 Bq/l och tjänligt med anmärkning vid radonhalter över 100 Bq/l.
Åtgärda radon i bostaden
Du behöver veta hur radonet kommer in i byggnaden för att kunna åtgärda det. Kontakta en radonkonsult för att få hjälp med att ta reda på källan till radon och vad som kan vara lämpligt att göra för att åtgärda det.