Under 2023 gav Alvesta kommun naturvårdskonsulten Naturcentrum AB i uppdrag att ta fram underlag som visar var i landskapen det finns goda förutsättningar att restaurera våtmarker eller sänkta sjöar. Totalt har 931 våtmarksytor lokaliserats, varav 137 har god potential för restaurering.
Om projektet
Alvesta kommun samarbetar med Mörrumsåns vattenråd och skickar under hösten 2024 brev till markägare med fastighetsmark där det finns potential att restaurera våtmarker. De markägare som har ett intresse av att göra detta kommer vi att stötta i arbetet – från idé till genomförande.
Kontakta oss
Är du en markägare som har ett våtmarksläge eller vill veta om du har det? Hör gärna av dig till vår hållbarhetsstrateg Ebba Lejeby (ring via kommunens kontaktcenter på 0472-150 00).
Du kan också kontakta oss om du som markägare vill veta mer om potential för våtmarksrestaurering, bidrag eller annat.
Vad är en våtmark?
Våtmarker kan se mycket olika ut. De kan bestå av torv eller fastmark och ha både synligt vatten eller vatten under markytan.
Ibland kan det vara svårt att avgöra om det är en våtmark eller inte. Enligt Naturvårdsverket ska minst hälften av vegetationen kunna växa i vatten för att området ska räknas som våtmark.
Varför ska vi bry oss om våtmarker?
Våtmarker har många positiva effekter, bland annat så kallade ekosystemtjänster.
Våtmarker är multifunktionella
En centralt belägen våtmark inne i ett samhälle kan vara byggd för att ta emot stora mängder vatten och därmed minska risken för översvämning. Den är samtidigt viktig för biologisk mångfald och har ett stort rekreationsvärde för de som bor i området.
Även en restaurerad eller anlagd våtmark i jordbrukslandskapet har ett stort värde. Dels för fåglar, groddjur och andra artgrupper, dela att den minskar näringsläckaget från den brukade marken ut i vattendrag, sjöar och hav. Den kan också fungera som en vattenreservoar för omkringliggande jordbruk vid långvarig torka.
Biologisk mångfald
Våtmarker är en av de mest artrika naturtyperna i Sverige. Eftersom det finns både blötare och torrare delar finns här artgrupper som ibland har olika krav på sin livsmiljö.
Vattenrening
När vattnet rinner genom våtmarken bromsas dess hastighet och partiklar kan sjunka till botten eller fastläggas i vegetationen. Växter får större möjlighet att ta upp näringsämnen från vattnet och på så sätt minskar mängden näring som förs vidare genom avrinningsområdet.
Vattenmagasinering
Genom att vatten samlas i våtmarker bromsas vattnets flöde genom landskapet och ut i de stora vattendragen. På så vis kan våtmarken motverka översvämning. Våtmarker som anläggs på jordbruksmark kan samtidigt utformas som vattenreservoarer. I framför allt sydöstra Sverige, som beräknas få torrare sommarklimat, kan lantbrukare lagra vatten i våtmarker och vid behov använda för bevattning under vegetationsperioden.
Temperaturreglering
Eftersom vattnet i våtmarker inte värms upp lika snabbt som luften är temperaturen lägre i den vattenrika miljön. Det blir en temperaturutjämnande effekt som ger både djur och människor möjlighet att hitta svalka under de varma sommarmånaderna.
Barriär vid skogsbränder
Vattenmättad eller fuktig mark gör det svårt för bränder att sprida sig. Våtmarker kan på så sätt förhindra spridning av skogsbränder.
Klimatpåverkan
Våtmarker som bildar torv kan aktivt binda kol i sin vegetation och fungerar som kolfälla och kollager.
Rekreation
Våtmarker kan ge möjlighet till rekreation för människor. Våtmarker har ofta ett rikt fågel- och djurliv, bär som kan plockas, öppna och vackra vyer med variation av vattenspeglar och spännande vegetation.