Det politiska uppdragets ansvar

Kommunfullmäktiges ansvar

Det är kommunfullmäktige som har det yttersta ansvaret inför medborgarna och detta ansvar utkräver medborgarna genom att rösta i de allmänna valen.

Mellan valen är det kommunfullmäktige som bedömer och prövar ansvarstagandet inom kommunens organisation. Det gör kommunfullmäktige i egenskap av uppdragsgivare till de nämnder och styrelser som kommunfullmäktige utser. Dessa har ansvar inför kommunfullmäktige att verkställa och genomföra verksamheten enligt kommunfullmäktiges mål och beslut samt lagar och andra föreskrifter.

De är uppdragstagare till kommunfullmäktige. Detta gäller oavsett om en nämnd driver verksamheten själv eller om någon annan gör det, till exempel efter upphandling. Kommunfullmäktige prövar årligen hur detta ansvar har utövats. Till stöd för sin prövning utser kommunfullmäktige revisorer som granskar om verksamheten i nämnder och styrelsen uppfyller mål och beslut, om de är effektiva, styrs och kontrolleras på ett bra sätt och om räkenskaperna visar rätt ställning och resultat.

Kommunstyrelsen och nämndernas verksamhetsansvar

Nämndernas uppdrag är att förvalta och driva verksamheter enligt kommunfullmäktiges mål och beslut. Vad det innebär framgår av kommunallagen. En nämnd ska:

• Genomföra det uppdrag kommunfullmäktige har definierat för nämnden eller genom särskilda beslut har riktat till nämnden.
• Se till att verksamhet bedrivs enligt mål, beslut och föreskrifter från kommunfullmäktige samt enligt lagar och förordningar.
• Fatta beslut inom ramen för sitt uppdrag och besluta i de ärenden kommunfullmäktige delegerat till nämnden.
• Se till att det finns en tillräcklig intern kontroll och att verksamheten i övrigt bedrivs på ett tillfredställande sätt.
• Redovisa/återrapportera uppdrag till kommunfullmäktige.
• Bereda ärenden till kommunfullmäktige.
• Verka för samråd med de som nyttjar nämndens tjänster.

Nämnderna har samma ansvar för att verksamheten drivs på ett tillfredsställande sätt om de driver den själva (som utförare) eller om någon annan driver den på deras uppdrag (som beställare), till exempel upphandlad verksamhet.

Kommunstyrelsen har vid sidan av nämndernas grunduppdrag vissa särskilda uppgifter att leda och samordna och ha uppsikt över övriga nämnder, eventuella kommunalförbund och kommunens företag. Kommunstyrelsen har ansvar för den ekonomiska förvaltningen. Kommunstyrelsen har alltid rätt att yttra sig i ärenden till kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen är inte överordnad de andra nämnderna och kan till exempel inte fatta beslut i deras ställe.

Arbetsgivar-/arbetsmiljöansvar

Kommunfullmäktige och nämnder inom respektive område har arbetsgivaransvar för alla anställda i Alvesta kommun. Ett av de mest centrala ansvarsområdena är att se till att organisationen har en god arbetsmiljö.

De förtroendevalda i varje nämnd har ansvar för att arbetsmiljölagen följs i nämndens verksamhet. En viktig uppgift är att se till att chefer och arbetsledare får ett väldefinierat uppdrag med befogenheter, resurser och kompetens att driva en bra verksamhet med tillfredsställande arbetsmiljövillkor samt att regelbundet följa upp hur arbetsmiljöarbetet bedrivs och att åtgärder vidtas om så behövs.

Kollektivt och enskilt ansvar

Ansvaret i nämnderna är i grunden gemensamt (kollektivt) vilket innebär att ledamöterna ansvarar tillsammans för verksamheten. Om en nämnds verksamhet inte fungerar är det i allmänhet hela nämnden som är ansvarig eftersom situationen ofta är resultatet av en kedja av beslut eller icke-beslut från nämnden.

Varje ledamot har också ett enskilt ansvar – att delta i arbetet, följa mål, beslut och föreskrifter och att inte agera utanför uppdragets förutsättningar och ramar. Hur nämnden har tagit sitt ansvar prövas årligen av kommunfullmäktige.

Ansvaret som prövas kan sägas vara ett blandat politiskt, ekonomisk och juridiskt ansvar. Även ansvar som enskild ledamot kan prövas till exempel om den förtroendevalda har agerat självsvåldigt på ett sätt som skadat kommunen.

Om kommunfullmäktige inte beviljar ansvarsfrihet kan kommunfullmäktige entlediga en hel nämnd eller enskilda ledamöter och även rikta skadeståndsanspråk vid ekonomisk skada. Ett eventuellt skadeståndsansvar prövas i domstol.

Ledamöter har också straffansvar vilket innebär att denne själv får bära påföljderna vid överträdelser och brott. Straffansvar prövas också i domstol. Sammanfattningsvis ryms alltså inom nämndens verksamhetsansvar tre former av ansvar – revisionsansvar, straffansvar och skadeståndsansvar.

Krav på aktivitet

Det ligger ett aktivitetskrav på alla som är förtroendevalda i kommunen. Det innebär att den som är förtroendevald ska sätta sig in i uppdraget, i verksamheten och i de ärenden som nämnden hanterar. Ledamöter ska delta i nämndens arbete, förbereda sig och delta i beslutsfattandet. Det är viktigt att alltid läsa igenom handlingar inför sammanträden.

En ledamot som inte bedömer att det finns tillräckliga underlag för att ta ställning och fatta beslut i ärenden har möjlighet att kräva grundligare beredning, yrka på återremiss eller begära ett extra sammanträde. Den förtroendevalda har också rätt att väcka ett nytt ärende i nämnden samt ställa krav på information och återrapportering från verksamheter.

En ledamot kan lägga fram egna förslag och reservera sig mot beslut. Ledamoten eller den tjänstgörande ersättaren kan också reservera sig till förmån för ett eget förslag som inte blivit nämndens beslut. I viss utsträckning kan den förtroendevalda avstå från att delta i beslut.

Om en förtroendevald systematiskt avstår från att delta i beslutsfattandet kan ansvarsfrågan ifrågasättas utifrån det grundläggande aktivitetskravet. Utifrån ett demokratiskt perspektiv är det viktigt att ledamöter deltar i nämndens arbete och beslutsfattande.

Beredning av ärende

Beredning av ärende till kommunfullmäktige

I kommunallagen framgår att ärende ska beredas innan beslut kan fattas i kommunfullmäktige. Syftet med beredningsprocessen är att förtroendevalda ska ges tillgång till ett tillförlitligt och allsidigt belyst underlag innan fullmäktige beslutar i ett ärende.

Beredningen har också en viktig demokratisk funktion, då den ger medborgarna möjlighet att följa ett ärendes behandling innan fullmäktige fattar beslut.

Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret att tillse att beslutsunderlag finns i ärenden som ska behandlas av fullmäktige. Det medför att ärende som ska avgöras av fullmäktige alltid bereds av kommunstyrelsen och den nämnd vars verksamhetsområde ärendet berör. Undantaget är val- och anställningsärenden samt frågan om ansvarsfrihet.

Beredning av ärende till nämnd

För ärende som beslutas i nämnd finns inget krav på beredning enligt kommunallagen. Om fullmäktige inte har bestämt något om utskott kan nämnden själv besluta att inrätta ett eller flera utskott för beredning av ärenden. Förutom utskottsberedning, finns möjlighet till nämndberedning, presidieberedning och/eller ordförandeberedning.
Ordförande är ansvarig för kallelse och att ärende blir beredda inför nämndssammanträdena. Ordförandeberedning är därför en viktig form av beredning, även om en nämnd har beslutat att inrätta utskott.